Äntligen fick Kajsa chansen att vara med i ullgänget. Det har känts lite konstigt att inte få bädda in henne i ull på samma sätt som med de andra barnen. Tror att det har med driften att beskydda sina barn att göra - som om ullen blir en symbol för det trygga. Nu tog vi i alla fall tillfället i akt att frossa i ull:)
Vi hade en fin vecka med farmor och farfar, faster och kusiner i Boden och njöt verkligen av att vara ute i snön. Elsa och Klara kastade sig i det vita medan Kajsa inledningsvis var rätt tveksam till att bli klädd i stor overall och mössa. Första turen i vagnen gallskrek hon - ovan som hon är - men upptäckte snart tjusningen med att sova varmt nedbäddad och få andas lagom kylig luft. Trots att det bara var ca 10 grader kallt, något som vi i vanliga fall tycker är perfekt vintertemperatur, frös vi rejält de första dagarna. Inte så konstigt med en temperaturskillnad på 50 grader.......
I slutet av februari åkte vi till Sverige en vecka. Medan vi väntade på Stockholmsplanet på Charles de Gaulle satt vi och fantiserade om hur kallt det skulle kännas och hur kul det skulle bli med snö.
Vår snälla vakt Mahmadou bjuder på det söta och samtidigt lite beska téet som dricks många gånger om dagen. Bra för synen är det också säger han.
Så här fina kort fick jag av barnen på Alla Hjärtans Dag. De hänger på väggen och gör mig glad.
